Tankar som väckts i Geneve, del 2

Att hamna i en sådan tankebana är alltså inte helt ovanligt, snarare tvärtom, och stegvis lyckas man lätt bygga upp en perfekt, sagolik, STAGNERAD bild i sitt huvud om den gamla kulturen. Detta i sin tur leder till det att man upplever en ännu större kulturchock då man kommer "hem" tillbaka till sina vänner och släktingar och märker att allt och alla har ju ändrats och blivit annorlunda än man föreställt sig.

Anpassning som process kan ofta bli mycket utdragen och jobbig, och anpassning är livslångt lärande oberoende var man än befinner sig. Forskningen hävdar att den psykologiska anpassningen kan vara i tio år och gå upp och ner i skalan av interkulturell sensitivitet. Att vara förberedd på kulturchock, både professionellt och personligt, hjälper givetvis mycket. Hur man hanterar stressen är en personlighetsfråga som går att utvecklas och förbättras. Förutom byggande av socialt nätverk med goda kommunikationsfärdigheter gäller det också att underlätta anpassningen genom att urskilja vad som de facto beror på kulturskillnaden och vad som beror på en själv och ens egen utveckling vad gäller ålder och olika livsskeden överlag - ja, det är fråga om att bli medveten om sig själv och livet om och om igen.